fredag 27 maj 2016

Shopping i Göteborg är bättre än Stockholm

Vi har ju som tradition att ALLTID åka till Haga när vi kommer ner till Göteborg och denhär gången var det inget undantag. Vi ställde från oss väskan på stationen, det kostade 100 kr!!!, och tog spårvagnen till Järntorger. Därfrån kan man gå runt en sväng och vi har våra standardaffärer.

Denna gången började vi på Akademibokhandeln där jag hittade en turistbok om Mallorca, Mary har ju ångrat sig nu och vill hänga med ner någon gång. Sedan gick vi vidare till Marys favoritaffär: Kawaii.

Där går hon alltid in och köper lite godis och denna gången köpte jag mig även en nyckelring, en Yoshie, så jag inte ska tappa bort mina nycklar. Jag är hopplös när det gäller nycklar men med en stor Yoshie kan man inte förlägga dem någonstans... tror jag.
Hon köpte lite japansk godis med jordgubbssmak och chokladsmak, hon vill ju köpa hela affären men DET satte jag stopp för. Vi skulle ju faktiskt gå vidare till nalleaffären och cafet som låg längre ner på gatan. Dessutom skulle vi gå en stund innen i stan också.

Vi brukar alltid fika på Cafe Husaren och där är bullarna i storlek med de gamla LP-skivorna. Alltså...riktigt stora med andra ord. Mary och jag delar på en sån, lätt.

Efter fikat går vi oftast tillbaka till järntorger och så äve denna gången. Men nu gick vi förbi affären där jag köpte alla lotuslyktorna. Det var inne på Indigo som har stans bästa sortiment av lotuslyktor. 

Lotuslyktor i långa rader, både stora och små.


Jag fick köpa med mig några hem, för här uppe verkar de vara omöjliga att få tag i. Hahaha, att man ska behöva åka till Göteborg för att shoppa rätt grejer... ;-)

Efter Haga åkte vi ner till Gudrun Sjöden på Södra Larmgatan, så snygga kläder men dyra. FÖR dyra för min plånbok, så mamma fick shoppa loss så mycket hon ville. Men kom bara därifrån med ett par strumpor. Vi gick vidare ner mot Femmanhuset och där hittade jag SÅ snygga jeans till mig. Jag har ju iom yogan fått lite större lår så det var bra att kunna hitta 2 par för priset av ett när jag ändå behövde ett par nya brallor. 

Efter en hel dag i stan var vi trötta och begav oss mot pendeltåget. Det var skönt att få åka hem till mamma och pappa, ta det lugnt och bara chilla. Det var den torsdagen det. Upp tidigt och tidigt i säng.

Kram och tingeling..

Trasselmaja.

fredag 13 maj 2016

SJ:s service och störda kärringar.



Jag kom ner till Göteborg igår och tänkte samtidigt beställa min biljett till fjällvandring, för det gick ju inte på STF:s hemsida. Sagt och gjort så klev jag in på resecentrum och fick hjälp av en underbar kvinna som heter Christina. Hon hade jordens tålamod och vi fick många goda skratt, någon som dock blev störd och riktigt irriterad var kärringen i kassan bredvid. Hon skulle beställa biljett hon också och hade verkligen ingen humor. Hon blängde och muttrade lite hela tiden och ett tag trodde jag hon skulle ge mig en fet smocka så som jag skrattade. Nu är det så att JAG har detta härliga skratt och kommer aldrig sluta skratta nu när jag börjat. Misstänker att hon är avundsjuk och missunnsam då hon själv säkert inte kan skratta så härligt och hjärtligt.

Bild lånad från /http://larsf.jalbum.net/
Jag och Christina gick igenom beställningen via deras bokningssystem och där skulle biljetterna kosta runt 2500 kr. Jag bad henne gå in via STF:s hemsida och kolla hur man skulle boka. Det var DÄR alla goa skratt kom in, vi pysslade och pusslade så vips hade vi fått bokat resan upp från stockholm och resan ner från Kiruna.

Jag ska alltså resan från Stockholm till Sundsvall till Gävle till Gällivare och sedan till Saltouloukta. Det kommer bli en sjuhelsikes resa och jag tror jag kommer få riktigt kul både på vägen upp och ner. På hemvägen får jag dock en direktresa ner, tur är väl det för jag ska ju jobba på em/kvällen. :-)

SÅ jag har nu alltså biljetter, alla kläder, kompass, myggmedel, ryggsäck, sovsäck och kängor. Det som ska köpas in är skavsårsplåster och ev en kikare. Kameran ligger hemma i något hörn och dammar så den får rotas fram och sedan är det bara att ladda batterierna och med förväntan se fram emot resan. Jag vet inte om det kommer finnas täckning på fjället men är det så kommer jag naturligtvis blogga.

Jag fick den BÄSTA av service man kan få av denna underbara Christina på SJ:s kundservice och hon är väl värd en stor ros. Jag har aldrig mött någon med detta tålamod och sån härlig humor, så personlig och go. Precis som en kundservicepersonal ska ha. Jag kommer definitiv köpa en blomma till henne när jag åker hem.

Vi ses

Trasselmaja

måndag 9 maj 2016

Dödstrött....

Idag är jag dödstrött så jag orkar inte blogga idag. MEN. det kommer bloggas om paket som kommit, utomhusyoga samt små skitungar som inte gör annat än stör ...



PUSS OCH KRAM

Trasselmaja...

söndag 8 maj 2016

Ingen bra dag idag...


Direkt när jag vaknade imorse kände jag att nä.. det här är ingen bra dag. Nu sitter jag på jobbet och har lunch, jag är själv i lunchrummet och det är så skönt. Det ger mig tid att blogga lite och skriva av mig.

Jag är ALLTID glad på jobbet, jag ler alltid och är alltid artig mot kunderna. Men idag orkar jag inte. Det känns så tomt i bröstet att jag inte kan ge något. Det är bara ett tomrum i mitt glädjecentrum just nu och det enda jag känner är ledsamhet och sorg. Fråga mig inte varför för jag har det så bra jag kan. Men leendet idag räcker inte hela vägen upp till ögonen.

Det finns dendär klassiska ramsan: "MINA ÖGON KAN GLITTRA OCH MINA LÄPPAR KAN LE, MEN SORGEN I MITT HJÄRTA KAN INGEN SE."

Den stämmer in på mig ganska bra idag. Jag la mina kort imorse och de var positiva och glada men inte ens det hjälpte. Tänkte dra in till Kungsträdgården sedan och ta en fika med S och hennes man. Jag hoppas det blir bättre då för de är riktigt underbara människor.

Kram så länge

Trasselmaja

lördag 7 maj 2016

Han tror vi är tokiga och den klassiska sommarplågan

Hahaha.. jag och Mary har gaddat ihop oss och hoppas kunna hitta någon bra kvinna till T. Han hade ingen aning om det så idag när vi berättade detta för honom trodde han att vi blivit tokiga, han bara skakade på huvudet.

Men vad är det för farligt om vi försöker få fram en redig kvinna till honom som han kan leva lycklig med. Han säger iochförsig att han inte vill ha någon kvinna, men både jag och Mary tror att han skulle må bra av det. Han är värd en bra kvinna som kan ta hand om honom och älska honom på rätt sätt. Men för det måste han ju komma ut lite.

En annan grej är denna sommarplåga som för vissa börjar nu, detta med att sitta själv under sommarens alla underbara kvällar. Idag var första riktigt fina sommardagen och jag vet att det finns så många som sitter själva hemma och inget hellre önskar än att bli hembjuden på grillmiddag eller fika. Detta efter mina år i hemtjänsten och det känns så hemskt.
Det är mammor och pappor som sitter hemma själva dag ut och dag in utan någon anhörig som kommer och hälsar på. De kanske skäms för att berätta hur de känner och detta gäller inte bara äldre inom hemtjänsten utan unga kvinnor och män i tidiga 20-års åldern.Vad är vi för barn egentligen???

Vad ska man göra för alla dessa ensamma kvinnor och män? I en butik i Stockholm har de två olika färger på kundkorgarna, en för singlar och en för upptagna kunder. Supersmart, varför har inte alla butiker detta system. Då visar man ju klart och tydligt att: Todiloo. här är jag, singel och snart pank. :-)

Skämt å sido.. Jag upplever att i dagens samhälle kan det vara lite som skamligt att vara själv och inte ha 200 vänner som ringer och bjuder in en varje dag. Att man är lite sämre värd om man inte umgås i rätt kretsar, åker till rätt semestermål mm. För mig är det rätt skrämmande att jag ska lära mitt barn att alla är lika värda och, när hon blir vuxen, kommer få lära sig att så är inte fallet.

Hur som.. jag ska avsluta som jag började.. Med T och våra planer för honom :-)

Jag och Mary jobbar vidare på att hitta en fin tjej till honom och jag kämpar vidare med relationen till dammråttorna här hemma..

Kram och natti

Trasselmaja

fredag 6 maj 2016

Måste man hata sitt ex??

Jag har skilt mig från Marys pappa och en fundering som jag haft den sista tiden är varför förutsätter alla att man hatar sitt ex. Jag och T har en bättre relation än någonsin och jag är nästan ledsen över att vi inte blev vänner tidigare. VI var inget bra par som gifta men nu kan vi prata om allt, vi hjälper varandra med Mary och våra hem och framförallt.. vi bråkar inte. Sen vi skilde oss har vi bråkat kanske 2 gånger.

Jag och Mary på Mallis, T i bakgrunden. 
Nu bråkar alla vänner med varandra men vi känner ju till varandras svagheter och det är SÅ lätt att plocka fram dem och spela lite på dem när man bråkar. Hahaha.... När vi bodde ihop tjafsade vi om allt mellan himmel och jord. Nu när vi är skilda kan vi ha långa konversationer om samma ämne och skillnaden nu är att vi kan prata och råkar inte i luven på varandra för att vi har olika åsikter.

Det finns de som undrar om vi inte ska flytta ihop igen och försöka på nytt, men nä.. det kommer aldrig någonsin hända. Inte ens om helvetet frös till is skulle det hända. Jag är för bra vän med honom och mycket vatten har runnit under broarna sedan vi gick skilda vägar åt.

Jag har börjat dejta och trivs bra med livet som singel. Jag kan ha mina rutiner som ingen annan har och jag kan sköta mig själv. OM jag någonsin ska träffa någon som det ev kan bli mer med ska han vara som mig: rädd om sin självständighet, ha SINA rutiner och vanor samt acceptera att JAG har mitt sätt att leva på med familjeliv med Mary varannan vecka och ett singelliv varannan vecka utan barn. Man ska kunna åka på semester åt varsitt håll utan att det är en katastrof och framför allt ska man kunna ha kvar sina gamla vänner som faktiskt är så viktiga. Som ni vet har jag ju inte en uppsjö med vänner här uppe eftersom det är svårt att komma in i redan etablerade kretsar som vuxen, men de vänner jag har är jag mån om och tänker inte förlora pga en man. NEJ, NEJ, NEJ.. han lever sitt liv och jag lever mitt liv och så ses vi därimellan.

Dessutom är det så att ska jag släppa in en man i mitt liv och mitt hem så ska han vara väldigt speciell och kunna acceptera Mary och att hon alltid är nr 1.

Vad gäller T så kommer jag aldrig hata honom. Träffat han en ny kvinna blir ingen gladare än jag, han om någon förtjänar att bli lycklig. Så länge Mary är nr 1 även där får han göra vad han vill. Jag har inte med det att göra men kommer det till Mary får jag säga mitt och ha ett ord med i spelet. Vi tänker rätt lika där så jag oroar mig inte speciellt mycket.

Kram

Trasselmaja


torsdag 5 maj 2016

När jag nästan bubblar över...

ok, jag har SÅ mycket jag vill skriva om man jag vet inte vart jag ska börja någonstans. Allt är bara huller om bladder...

Jag vill skriva så mycket om vad jag känner, men hur kan jag det när jag känner kärlek, hat, omsorg, ånger, omtänksamhet och alla positiva och negativa känslor samtidigt. Jag vill skriva om allt som gör mig lycklig och berätta för hela världen hur bra jag mår.. men jag vill inte eftersom allt kan misstolkas till det negativa.

Just nu jobbar jag ganska mycket vilket gör att jag har dåligt samvete för Mary, att jag inte räcker till för henne. Men jobbar jag inte får jag dåligt samvete att jag inte jobbar eftersom jag mår så rackarns bra på jobbet. Jag älskar mitt jobb på bauhaus och mina kollegor där, jag har aldrig mått så bra tidigare. Jag skrattar varje dag på jobbet och är alltid lycklig när jag kommer hem.

Jag kommer hem till min underbara lägenhet och myser verkligen, jag har Ned och Mary och alla dammråttorna hemma som nafsar mig i hälsenorna när jag kommer hem. Jag trivs att vara själv hemma, gud.. det är så skönt att vara det ibland.

MEN.. det som jag kan sakna ibland är att ligga och prata med någon. Bara ligga och prata lite.. Alla ni som sett Pretty Woman vet vad jag pratar om. När de ligger där i sängen och pratar med varandra om ditt och datt. DET saknar jag ibland. Men jag saknar inte kalsongerna i tvättkorgen, rakhyveln på handfatet, strumporna överallt eller den klassiska: den uppfällda toalettringen.. hahaha....


Hur som så undrar jag om h*n finns. Det är ju inte så att jag vill ha en ny parter in crime.. eller vill jag det. Jag vet inte.. Är det DEN DÄR så kan jag nog tänka på det, men mitt hem är min borg och jag har nog svårt att släppa in någon här. Jag trivs med att leva lite skyddat här och inte släppa in någon. Dethär är mitt och Marys lilla paradis..

Nja.. jag ska gå in och lägga mig...fundera vidare på livet och alla existensiella frågor man får vid läggdags. Alltid lika spännande, hahaha....

kram

Trasselmaja

onsdag 4 maj 2016

Hokus pokus blev succé!!

Jag berättade ju tidigare att jag skulle göra en regndroppsmassage måndags och vilken succé det blev. C-R var helt lost när jag var färdig så avslappnad var h*n. Det gick bättre än vad jag trodde att dra med bänken hem till någon och göra massage. Det enda är hur jag ska få plats med allt i väskan.
Att sätta upp bänken gick på en grisblink och att sedan lägga ut filt och handduk, ja det är ju inte världens jobbigaste direkt.

Att komma hem till någon och ge denna massage är för mig att få ett stort förtroende. Jag hade bara träffat C-R en gång innan så det var lite smånervöst. Det enda som masseras under denna massage är fötter och rygg så det är inte någon klassisk svensk massage. Att ge denna massage är något av det mest rofyllda jag vet. Den som ligger på bänken är helt avslappnad och så är även jag. Det ger mig ett sånt lugn att göra detta samtidigt som jag vet att den som ligger för mina händer har gett mig ett sånt stort förtroende just då.


Jag hoppas att jag ska kunna utöka och ge mer massage både hemma och i studion. På min hemsida, Asadas Yoga står priser och allt man behöver veta om regnsdroppsmassagen.

Igår, tisdag, frågade jag h*n hur det kändes och det var fortfarande lika avslappnande och en go känsla i kroppen. DÅ vet jag att jag  har lyckats. Detta är dessutom en person som är väldigt skeptisk till yoga och sånhär typ av massage. det var lite "hokuspokus" över det hela.. haha..

Jag hoppas dock att jag lyckats omvända h*n och får en ny möjlighet att massera, för detta är en utrensande massageform som bör göras med jämna mellanrum.

Ni vet var ni kan få tag på mig och det är bara att messa om ni vill boka tid.

Kram

Trasselmaja

måndag 2 maj 2016

Kan man operera bort sin kvinnlighet?

Jag sitter nu på Sös för att träffa läkaren. Det är ett möte jag väntat i nästan ett år på. Jag ska operera bort livmodern och det ska bli Så skönt.
Tidigare har jag gjort en Novasure som innebär att du bränner bort slemhinnorna i livmodern. Detta ska göra att du blöder mindre eller inte alls. Med min vanliga tur så började jag blöder MER och nu är det nästan konstant. Så jag ringde min gynekolog och bad om en ny operation.

Hon var tveksam och bad mig tänk på det, men iom att jag ändå inte kan få fler brnkläder av andra orsaker kände jag att det är lika bra att ta bort rasket.  Det är ju bara en sladdrig påse som inte fyller någon funktion längre. Så... idag får jag veta lite mer runt operationen och mer tekniska prylar.

Något jag undrar och är lite orolig för är om jag opererar bort min kvinnlighet. Jag älskar att vara kvinna,speciellt nu efter 40 när jag accepterat min kropp och vem jag är. Jag mår ju bättre än någonsin just nu... och tänk om detta förändras :-(

Hualigen.. jag vill alltid vara som jag är nu. För största gången i mitt liv är jag rätt nöjd med mig själv.

Kram

Trasselmaja

God morgon måndag

Klockan är 06.47, jag ligger i sängen och njuter av lugnet runt mig och solen som kikar in genom vardagsrumsfönstret.

Jag skulle kunna sova lite till men jag är så glad och lycklig.  Det blir en chill dag idag, först läkaren och sedan min första regndroppsmassage hemma hos C-R.

H*n har ingen aning om vad det är vilket gör det ännu bättre. Då finns ju ingen förväntansbild utan allt är från noll. Det är första gången jag åker hem till någon och gör en massage. Det finns de som ifrågasatt säkerheten och om det inte är farligt, men jag vet inte... det är väl som att vara lapplisa: man vet inte från dag till dag som händer  :)

Vi hörs, nu är det dags att kliva upp.. denna underbara dag har precis börjat.

Kram Trasselmaja

söndag 1 maj 2016

Obeslutsamhet

Det finns en sak jag för lite i världen INTE kan förstå mig på, varför vissa människor strular till sista minuten och aldrig kan ge klara besked.

Jag har möten inbokade på måndag och tisdag, men har inte hört någonting mer än: ok, vi ses. Mötet på tisdag är dessutom inte ens en tid bokad.. så då blir jag ännu mer frustrerad..

Detta är jobbrelaterade möte så för mig är de väldigt viktiga och jag vill kunna planera min dag...

Jaja... dagen är inte slut än. Vi får väl se om jag hör nåt.

Kram och hej

Trasselmaja